Hela världen i mitt knä

Oändliga möjligheter och mycket stora faror.

Jag är född på 60-talet då det inte fanns tillstymelse till datorer. I sjuan, 1978, då vi hade maskinskrivning berättade magistern att det fanns något som hette dator och att vi kanske skulle komma i kontakt med en sådan någon gång i vårt liv. Det fiffiga med att vi 1978 hade maskinskrivning var att tangentbordet på en skrivmaskin ser likadan ut som på en dator med ett undantag - den stora "byta-rad-tangenten" heter på en dator ENTER.
Jag kunde inte begripa att skrivmaskinen senare skulle vara ett avslutat kapitel utan inställningen då var om datorer: "jäkla skitgrejor de hittar på nuförtiden".

Det skulle dröja många år innan jag började använda en dator. I början av 90-talet och då var man fortfarande imponerad över hur det kunde gå till att stoppa in en hög papper i en apparat trycka ett telefonnummer och sedan kunna överföra papprerna till en annan likadan apparat på andra sidan jordklotet. Jodå, FAX var ett fantastiskt arbetsredskap.









När dottern så kom upp i ålder och började kunna traktera datorn så tyckte jag att det var fantastiskt hur snabbt hon lärde sig en massa trix och fix. Och tänkt vad roligt att kunna ha kontakt med alla kompisar via MSN.
När hon var 13 skickades hon till England på språkresa och hon har fortfarande kontakt med en del av kompisar från den tiden. Alltså helt andra kontaktmöjligheter än vi ungar på 70-talet. Jag var en flitig brevskrivare på den tiden och det var ju så det fick gå till. Snigelposten!

Att människor blir smartare och smartare är ju bra - nästa generation är ju alltid bättre än den förra - det är bara att acceptera. Men samtidigt öppnas möjligheter som gör folk galna och det finns inte längre gränser för hur man uppföra sig. Man uppför sig inte - man bara är.
Någonstans i denna hektiska tid har vi glömt bort etik och moral och den gyllene regeln är som bortblåst. Människor far illa och det verkar som om man bara rycker på axlarna och går vidare.

Häromkvällen satt dottern med datorn i knäet och jag hörde hur det snabbt, snabbt knattrade på tangenterna då hon skickade meddelanden till alla 83263263278 kompisar som finns på MSN-listan. (OK, en överdrift - men ungar i dag känner hela stan).

Efter en stund berättar hon att någon "Rikkard" skrivit ett meddelande till henne och frågat om hon vill tjäna 10.000:-.
Som tur är så har dottern huvudet på skaft och anar exakt vad denne chattare är ute efter.
Hon ställde en mängd frågor och och till slut fick hon ur honom vad hon skulle göra för att tjäna dessa pengar. Man behöver ju inte vara någon Einstein för att lista ut vad chattaren var ute efter.

Hur lätt är det inte att bli indragen i otäcka saker - och vad besviken man blir när man tror att datorer och Internet är goda möjligheter. Riktigt så naiv är jag inte - men hur sjuka kan människor bli? Ordentligt sjuka!
Det finns ju hur många spaltmetrar som helst skrivna om alla dessa sjuka människor våldtar, misshandlar och mördar för att etik och moral knappt existerar längre.

Vi måste uppfostra våra barn till att bli misstänksamma individer för att de inte ska råka illa ut. Man kan få magsår för mindre.

Jag vill ändå försöka tro på godheten - allt annat är förskräckligt.

Mörker trots ljus idé

Landstingspolitiker Jörgen Daniels(s)on kom på en ljus idé. Eftersom hans tjänsterum såg ut som ett östtyskt tulltjänsterum så ville han piffa till det genom att köpa en kristallkrona. Stackars Danielsson, det måste vara hårt när han kommit upp sig och inte ens får glassa i sitt eget arbetsrum.

Alla vill vi ha ett trevligt arbetsrum men i tider som dessa när landstinget har en mycket anträngd ekonomi så får Danielssons inköp vem som helst att gå i taket.

En politiker har ögonen på sig och de ska ha klart för sig att de är utbytbara. Att vara folkvald förpliktigar och måste handla/agera på ett bra och förnuftgt sätt. Allrahelst när det är skattebetalarnas pengar. Hur de har det i sin egen plånbok ger jag blanka tusan i - men att gå och köpa en kristallkrona! Det är svårt att inte låta bli att skriva: idiot.

Samme Danielsson beställde tjänstebil alldeles i början av sin politiska karriär. Inte vilken bil som helst, 300.000:- varianten. Som tur var blev det inget av med det.

Vad händer med mäniskor som tar klivet in i politiken? En del är fullständigt maktgalna och tror sig ha helt andra regler än oss andra.

Jag hade en partikollega som hade tänkt sig att köpa en micro varför han kliver in i en av stadens försäljningsställen. Det råkade vara så att han ville ha den på avbetalning av någon anledning men blev nekad. Han hävdade att ju var politiker. Man tar sig för pannan! Har jag inte kapital som räcker till en micro så kanske jag inte ska ha någon micro heller. Att sedan tro att man är mer betrodd om man är politiker, ja, då är man verkligen ute på fel väg.

Leif GW Persson är numera sörmlänning och läser tydligen vår lokaltidning. Om Danielssons kristallkrone-affär har han skrivit i sin krönika i Expressen. Klockrent som vanligt.

När det gäller OPM (Other Peoples Money) då gäller inga regler och då kan man handla utan att tänka.

Utvisning Danielsson!

Quack, Quack, Quack sa Quick

Det är väl märkvärdigt hur mycket tid, pengar och uppmärksamhet han får, Quicken. För några månader sedan så jamsades det rejält i media mellan Quicken och Quasten. Nu är det igång igen. Q erkänner mord på mord, tar sedan tillbaka det och ber om upprättelse. Och det är klart. Vad gör man? För det vore ju faktiskt förskräckligt illa om han blivit dömd för något han egentligen är oskyldig till och då är det ju någon annan som går omkring, lever livets glada.

Det verkar som om polisen ibland klantar till det och lägger inte fram bevis som finns utan mörkar. Sanningen kommer alltid fram - förr eller senare. Allt som har med Quick att göra är sjukt, mycket sjukt och vi skulle inte vilja ha honom ute på gatan. Nu är det väl inte tal om att han blir frikänd - men hur mycket kan han gäcka rättsväsendet?

Efter alla år känner åtminstone jag äckelkänslor när jag ser honom på bild, precis lika avskyvärd som Eklund (som mördade Engla), precis lika fruktansvärd som han som våldtog Sofie 15 år.
Intressant är hur vi känner inför olika brottslingar eller rättare sagt hur vi minns dem och det är inte alltid negativt. I en artikel i DN i dag "Banditerna i våra hjärtan"
menar Jerszy Sarnecki att det är hur media framställer brottslingar och kändisar som gör hur vi uppfattar dem. Det hade väl antagligen kunnar räkna ut själv - med lillfingret. Intressant är det i alla fall.
Han menar att fallet Östberg ömmar vi för och kanske det är så. Efter att ha följt just henne i några år och läst på den websida som finns/har funnits under hela tiden och dessutom dokumentären som visades har jag åtminstone fått den uppfattningen att Annika var på fel plats vid fel tillfälle - då 1981.

Jag som många andra har säkert gått på mediauppläggetmen en brottsling är en brottsling. Och Quick får hållas och Quast får hållas - tills döden skiljer dem åt (antagligen).
Någon positiv bild av Quick har ej rapporterats från mediahåll men Q är ju varken vacker eller verbal - snarare tvärtom.

Kojak - vår klubbslickande polis från 70-talet - få symbolisera ordningens riddare.

Nya skolregler

Läste i Metro att skolminister Jan Björklund vill sätta hårt mot hårt i de nya skolreglerna.Naturligtvis stöter det på patrull. Det spelar ju ingen roll vad man skulle hitta på för bra (vad det än gäller) så skulle oppositionen skrika.

Någon sorts ändring måste det bli i svenska skolor och det allra största problemet är uppförandet, sitt egna ansvar mot såväl andra som mot sig själv.

Nu gäller det om det är rätt att stänga av stökiga grundskoleelever eller inte. Instinktivt tycker jag att det är bra. Idag har skolorna tyvärr inget sätt att "ta i med hårdhandskarna". Det förslag som skolminister Jan Björklund nu har lagt fram skulle vara en markering på vad man ska utstå som lärare och elev. Det är inte tu tal om saken - att klimatet även i skolorna har hårdnat.

Reportern i Metro har ställt tre frågor till Jan Björklund samt till ordförande i Sveriges elevråds centralorganisation. Att meningarna går i sär är inte särskilt förvånande.

Björklund tycker att man ska få stänga av en elev tillfälligt när det spårat ut. Själv tycker jag att det är en mycket bra markering. Naturligtvis är det inget som kommer att ske hela tiden. Innan sådana drastiska åtgärder sätts in är det ju frågan om långa och många samtal med elev och vårdnadshavare. Egentligen borde ju vårdnadshavare följa med sitt barn till skolan och se till att den sköter sig.

Ordförande tycker inte att det är en bra idé, förstås, eftersom det måste till en dialog. Ja, självklart är det redan uttänkt innan man stänger av en elev.

Nästa fråga (är korkad) Vad innebär det för eleverna som stängs av?

Björklund är tydlig med att skolan måste se till att den missade undervisningen tas igen. Ordförande tycker likadant.

Vidare kan skriftliga varningar införas och försittning. (kvarsittning innan skoltid).

Självklart håller jag med Björklund att rektorer måste få mer befogenheter att ingripa för att skapa ordning och reda i skolan.

Det är nu jag tar mig för pannan när ordförande uttalar sig om att det är fel väg. "Det man behöver göra är att öka förutsättningarna för inlärning. Det är inte skolans uppgift att agera förälder eller polis."

Här är det ju glasklart att ordförande inte har en aning om vad han svarar på. Det är relativt få elever som stökar, men de saboterar en hel klass. Att utvisa en elev skulle alltså göra att det blir studiero och förutsättningar för inlärning.

Och att det inte är skolan sak att agera förälder eller polis. Där han verkligen ordföranden en poäng. Nej, det är inte skolans sak, men när föräldrar inte uppfostrat sina barn inför skolstart så måste skolan ta tag i det.

Det här är inte särskilt märkligt men bara för att det gäller skolan så blir det så himla känsligt. Jag förstår inte varför. På våra arbetsplatser och i samhället i övrigt finns det lagar och ordningsbesstämmelser - men varför inte i skolan?

Lärare i den tidiga årskurserna säger att det numera går åt mer tid till att lära barn sitta stilla, lyssna, vänta på sin tur, äta vid dukat bord och umgås med varandra och tyvärr blir undervisningen lidande. Därför borde det inte vara en sådan stor sak om något barn får gå om en klass. Det handlar om skolmognad och vi är inte stöpta i samma form - vi är olika.

På högstadiet ser man problemen ganska tydligt. Där finns vissa elever som alltid kommer sent, de har inte med sin de böcker som hör ämnet till och inte ens en penna. Kanske man skulle ha gått om någon klass på lågstadiet för att få lära sig.

Är det då rätt mot de andra elever som kommit i tid, tagit med sig både böcker och penna och som alltid, alltid kommer i sista hand eftersom läraren måste ta sig tid att skicka eleverna med "glömska" tillbaka till skåpen för att hämta rätt material?

Därför är det helt rätt av skolministern att ge skolorna befogenheter att vidta åtgärder när det riktigt att gått över styr. Heja Jan Björklund!

Enligt en enkät i Metro är 76% positiva till att stänga av stökiga grundsskoleelever en vecka.

Varför?

Så liten plats en människa tar på jorden
Mindre än ett träd i skogen

Så stort tomrum hon lämnar efter sig

En hel värld kan inte fylla det

-Saknad av Ingrid Arvidsson 1964 -

Både på radio och i dagens tidningar kan vi läsa om Sofie 15 år som tagit sitt liv efter en våldtäkt.

Efter Sofies död har åklagaren lagt ner åtalet mot den 42-åring som flera gånger våldtagit Sofie eftersom de enda bevis som fanns var just flickans vittnesuppgifter. Jag kan förstå att det i nuläget kan vara svårt att driva ärendet vidare men enligt vad man kan läsa så har polisen i sina förhör videoinspelat dem. Det är säkert så att det är svårt att få med allt under ett förhör, men polisen borde ju ha gjort sådan dokumentation så grundligt så man kan tycka att det skulle räcka. Tyvärr, gör det nog inte det, tydligen.

Jag förstår Sofies föräldrar, syskon och övrig släkt som tycker annorlunda att åtalet är nedlagt genom hennes död.

En hel del protester mot det beslutet har nu gjort att åklagaren begär överprövning trots att det inte kommit fram några fler bevis.

Det känns som att åklagaren inte är klar över sitt eget agerande och att han skulle vackla inför en massiv protest. Vad säger det? Att vi i framtiden kan dra igång protester så snart åklagarämbetet inte agerar som vi vill. Trovärdigheten spricker, tycker jag.

Vad innebär överprövning? Jo, som jag förstår det så ska man pröva om det trots allt finns grund för att gå vidare. I juridikens värld är nte allt så lätt att förstå.

Hur kunde det gå så långt som till att en unga flicka tar sitt liv? Att ha blivit utsatt för en sådan kränkning måste vara fruktansvärt. Men var fanns hjälpen? Familjen har säkert försökt att stötta till 100% men vad fick flickan och familjen för hjälp i övrigt? Fanns det kurator på sjukhuset? Fick de råd och stöd? Var det någon från ungdomspsykiatrin som ringdes in?

Jag hoppas att hjälpen fanns. Och jag hoppas att hjälpen finns nu när familjen behöver.

Hade självmordet kunnat förhindrats?

...en hel värld kan inte fylla det.

Äntligen

Alltför länge har vi dragits med TV-program av B-karaktär. En massa onödigt som inte tillför oss någonting. Underhållning? Ja, det kan diskuteras - men det beror på förstås på vad gemene man är intresserad av. Tyvärr, blir vi intresserade av alltför "låga" program och jag är rädd för att människan en dag kommer att krackelera till ingenting.

Jag tittar sällan på TV av den anledningen att det inte finns något intressant att se. Idag ringde Com Hem igen och frågade varför jag sagt upp mina 8 Favoriter. Den unge pojkspolingen tyckte säket att jag var "nördig" - och det kanske jag är.

Det värsta är alla program som ska göra deltagarna till kändisar och man kan bli känd för vad som helst. Här behöv ingen kunskap och behöver inte visa prov på något överhuvudaget. Det räcker med att para sig i Tv på bästa sändningstid, eller bli så full så man inte vet vad som är upp eller ned. Det tycker jag är riktigt , riktigt dåligt. Ni som varit med några år kanske kommer ihåg ett program på Tv3 då en engelsman pudrade stjärten med talk och kunde fisa God save the Queen. Hög nivå va? Ja, jag klarar inte av det.

Talang-tv. Rätt kul underhållning om deltagarna verkligen är duktiga och för att delta behövs en hel del självinsikt. Det är oerhört tragiskt när man endast är ute efter att bli känd. För vad? Det är liksom en stor grej nuförtiden - att bli känd. Varför? Och för vad?

Idag såg jag ett klipp som jag först blev nervös inför och sedan blev jag så himla glad. Äntligen någon som inte är "stylad" utan bara gör det den är bra på. I detta klipp handlar det om en talangtävling i England. In kommer en 47-årig engelsk kvinna - direkt från 40-talet, ser det ut som, berättar för juryn att hon ska bli sångerska. Naturligtvis, och tyvärr, är det ingen som tror henne. Det hela känns både nervöst och pinsamt. Så börjar hon sjunga..

Jag misslyckades med att lägga upp själva framförandet - klicka Susan Boyle

Beklämmande inkompetens

Snacka om att skylla ifrån sig

Forskare på ett universitet i USA har kommit fram till att:

De inkompetenta vet inte om att de är det.

Vad jag förstår togs det upp igen i Uppdrag granskning - hur kyrkogårdspersonalen krossar kistor när de fyller igen gravarna.

Det är väldigt, väldigt illa och strider mot allt vad som heter yrkesetik. I dagens SN kan man läsa om Frustuna församling utanför Gnesta där man känt till missförhållandena sedan början på 2000-talet. Man kan få uppfattningen att dåvarande kyrkoherde Lennart Ankartun fick sparken på grund av det - men så var det inte.

Vad kyrkoherden gör när han får vetskap om hur personalen på kyrkogården gör när de fyller igen en grav är att han ringer Svenska kyrkans församlingsförbund som i sin tur föreslår åtgärder i form av riktlinjer. Vidare säger församlingsförbundet att kyrkoherden skött det på ett bra sätt men att det borde gjort en polisanmälan.

Lamt. Lamt.Lamt

Kyrkoherden borde haft ett samtal med kyrkogårdschefen samt de som jobbar på kyrkogården. Varför församlingsförbundet överhuvudtaget gett kyrkoherden riktlinjer kan man ju fundera över.

För det finns ju redan riktlinjer för hur man ska arbeta på en kyrkogård. Församlingsförbundet har tillsamman med Svenska kyrkan skrivit "Risker och etiska aspekter vid gravgrävning" och där kan man på sid 36 läsa:

"Vissa jordar är t ex så pass leriga och blöta att det inte kan vara försvarbart att lägga på stora klumpar jord så att kistan riskerar gå sönder. "

Vidare i hur Frustunas kyrkoherde och församlingsförbundet agerat i frågan/problemet är ju helt vansinnigt när de nu, så här i efterhand, tycker att de borde gjort en polisanmälan.

Svart på vitt går det att visa de som arbetar på kyrkogården hur det ska gå till. Det är väl bara att se till att de gör som de är tillsagda, klarar de inte av det är det arbetsvägran och följden av det är att bli uppsagd.

Men så här blir det när ingen vill ta ansvar och när man är konflikträdd.

Vad säger församlingen till alla anhöriga som begravt sina nära på Frustuna kyrkogård?

Det vill jag inte veta eftersom inga ord kan lindra eller förlåta för så oetiska handlingar som begåtts.

Lek inte med elden - då kissar Du i sängen!

Det fick jag höra när jag var liten och tyckte att det var spännande att tända tändstickor eller låna pappas tändare - bara för att se om jag tordes tända.

Ungdomarna som tände på en massa bråte ute vid Söra igår har nog inte hört det där, så man kan väl ana att en del sängkläder behövde bytas i morse. (SN:s nätupplaga)

Är det inte otroligt hur korkade ungdomar är?! Först måste de cykla, gå eller "moppa" flera kilometer till Söra och sedan så måste de tända på en hög med bråte.

Varför då?

Man skulle kunna tänka att de inte ar så mycket annat för sig - det är påsklov. Då skulle man kunna dra det ett varv till - sluta med lov!

Vilket hjälp är det man ropar efter?

Se mig! Se mig! Se mig!

Men när ska ungdomar börjar tänka själva? Eller är det det som är problemet? Att när de tänker blir det så fel. Framförallt så har de inte fått lära sig vad man får och vad man inte får göra. Återigen - vi har en hel generation föräldrar som abdikerat.

Annika Östberg

Fri eller fri

Jag som så många andra har följt vad som hänt svenskan, Annika Östberg och hennes kamp för att få bli flyttad till ett svenskt fängelse.

I 27 år har hon suttit i fängelse i Kalifornien för ett brott hon inte begått men som hennes dåvarande pojkvän gjorde. Hon var med vid gärningen - det var brottet.

Hon har aldrig någonsin propsat på att frikännas men har ansökt fyra gånger (1997, 2002, 2005, 2008) om att få straffet tidsbegränsat eller bli överflyttad till Sverige.

Men nej.

Anhöriga till den polisman som 1981 blev dödad har vägrat låta Annika få ett tidsbegränsat straff.

Det är synd om dem som tuggar fradga och fortfarande vill hämnas. Dessutom hämnas på en som visserligen var där men som inte dödat. Efter så lång tid borde hämndbegäret lugnat sig lite. I så fall har de levt ett helt liv (nästan) med ett hat som är så starkt så de inte ens kan godkänna en förflyttning till Sverige. Ett hat som gör att Annika fortfarande belastar USA:s pengapung. De anhöriga borde efter sådan lång tid fått professionell terapi och kunnat gå vidare i livet.

För ett tag sedan gick en dokumentär om Annika. Innan jag såg den hade jag förstås undrat hur i hela fridens da´r det kunnat gå så illa. På 60-talet flyttade hon med sin mamma till Kalifornien där hon definitivt hamnade i helt fel umgänge. Det var 60-tal och man levde ett liv som jag inte ens kan föreställa mig. En del klarade sig, en del gick det sämre för - som t.ex. Annika. Det kändes också som om mamman var ganska frånvarande och styrd av sin nya man. Tragiskt.

Det gick som det gick och Annika hamnade i en situation som helt och hållet gick fel.

Läste Metro idag om att Annika nu får lämna USA och flyttas över till svenskt fängelse. För mig känns det bra att Annika får komma hem. Jag känner henne inte och har ingen anknytning til familjen överhuvudtaget, men jag känner med henne och hennes närmaste. I nära 30 år har hon varit fängslad, en lång tid då "vanliga" människor hinner bilda familj, flytta, resa, umgås med vänner och träffa nya, se sina barn växa upp och flytta hemifrån, vi hinner arbeta, ha semester, sitta i köket hos mamma med en kopp kaffe osv osv osv

Eftersom Annika var på fel plats vid fel tidpunkt har hon missat allt detta - därför måste det väl ändå kännas fint att få komma hem och få träffa sin mamma innan det är för sent.

Längre ned i Metroartikeln (i pappertidningen) så uttalar sig Stefan Wahlberg, som tydligen är rättslig expertkommentator, så här: "I själva verket var hon så aktiv vid de båda morden att åklagaren i sin plädering beskrev att pojkvännen inte var någonting annat än Annikas marionett."

Inte törs jag säga emot en expertkommentator! Han borde ju ha läst domen och vara verkligt insatt. Jag tror inte på det och det spelar ju heller ingen roll eftersom jag endast är en bloggare. Om han har rätt så har det inte kommit fram i det jag läst - men alla som följt debatten om Gömda och Sanningen om Gömda vet ju hur fakta kan läggas fram så de är trovärdiga.

Jag känner mig i alla fall glad över att Annika är hemma igen. Och för den som vill läsa mer kan klicka här.

Var kommer alla idioter från?

Ögnade igenom SN på nätet. Alla sportnyheter går snabbt bort - fullständigt meningslöst (för mig).

Fastnade på en kort artikel om en kroggäst som blivit avvisad på krogen för att han hade kniv. När han kommer ut från krogen är han syrak, förmodar jag, och hotar vakten med kniven.

Hur tänker man när man går på krogen med en kniv i innerfickan (ja, eller var han hade den). Om jag går på krogen går jag dit för att träffa vänner, dricka ett par glas och ha trevligt. Personen i fråga verkar ju ha en helt annan inställning - antingen är han rädd och behöver kniven som skydd eller också tar sig själv på så stort allvar så han måste ha kniven som en städnig följeslagare eftersom han själv är så himla värdefull.

Rädd och liten. En riktig liten fjant. Idiot. Pucko. Liten pitt. Dumbulle. Skithög.

Just det. Frågan löd ju: Var kommer alla idioter från? Ja, där är forskarna helt oense. En del tror att de kommer från skogen och en del tror att de kommer som ett resultat av kärleken mellan två människor. Det verkar troligt - men ingen vill väl ha en idiot? Näe, men där finns ännu ingen knapp för att dessa ska kuna tas bort - tyvärr. Även denna kniv-mans-idiot har en gång varit en söt liten bäbis som glatt sin familj (får man hoppas) och sedan blir man så dum som man tar kniven med sig till krogen. Hujedamej!