Kaka söker maka

Vad ska vi göra med alla sjuka människor? Alltså - de psykiskt sjuka människor som begår brott. Avskummen. Äcklena. Bölderna.
Det börjar nu bli så många att psykinrättningarna svämmar över.

• Först, vad man vet, dödar han Pernilla för en del år sedan.
• Sedan ger han sig på flickebarnet Engla.

Han borde inte få bli omnämnd någonstans egentligen, men tyvärr älskar journalister att rapportera och vi konsumenter läser/köper tidningarna.

I dagens expressen.se har äcklet dessutom skaffat sig en flickvän. Men hur i helvete kan det gå till? Ja, äcklet sitter ju inte i den position så han själv kan ragga upp någon, men det finns sjuka kvinnor som går igång på sjuka män. Sjuka män som dessutom sitter inne för mord och andra hemskheter. De lägger ut sig genom att skriva brev och sedan få till stånd kontakt genom telefon eller besök.

Tack och lov erkar det som om fängelseledningen inte tycker att just det här är så lyckat och tänker inte godkänna besök eller telefonkontakt.

Kan ingen hjälpa dessa sjuka kvinnor. De har säkert alldeles tillräckligt i livet än att få ytterligare en dåre på halsen. Antagligen har livet kantats av dårar och en mer eller mindre spelar kanske ingen roll.

När fängelserna förstår att det är "nya" kvinnor som poppar upp i någon fängelsekunds liv så borde man slå på stor hjälpinsats - för kvinnan.

Vad är det som gör att kvinnor faller för farliga män?

Stopp.Stopp. Sluta.

Kaka söker maka - jo, nog är det så alltid - kvinnan i fråga kan inte vara frisk!

Radiopratare

När jag reser i mitt arbete kan det slumpa sig så att radioprogrammet Morronzoo ljuder i radion och jag lyssnar. Den ordinarie personalen, Titti, Roger och Gert, kan ibland bli väldigt tramsiga, men oftast tycker jag att det är ok att lyssna på dem.

I annat fall kan jag ju alltid byta kanal.

Men nu har trion semester och radiolyssnarna får stå ut med vikarierna. Ja, jag skriver, stå ut, för det är om möjligt ännu mer tramsigt. Titti, Roger och Gert kan ju ändå vara roliga och har en rätt kul humor emellanåt, men vikarierna - hujedamej så dåligt.

Förutom att den ena programledaren är tramsig, gnäggar och avbryter samtal så kan den dessutom inte prata ordentligt.

Till exempel heter till exempel - men en av vikarierna säger till exempelt. Vaddå exempelt med t på slutet.
Och nästa exempel. Vid 9-tiden ska de ringa upp Ola i Kalmar och väcka honom. Då säger programledaren: Nu ska vi ta han på sängkanten. Han???
Heter det inte honom?

Andra radiokanaler får från och med nu avlyssnas tills det gamla vanliga gänget är tillbaka.

Heja Titti, Roger och Gert!

Undrens tid äro ännu icke förbi!

I denna tid, 2009, då regnet står som spön i backen och semesterfirarna stönar över ännu en dag av blöta, så sker ett under. Tvåtusennio år sedan det sist hände - jungfrubefruktning. Halleluja!

En ung polsk flicka är på semester med sin moder i Egypten - och vad händer? När de kommer hem till Polen upptäcks att flickan, 13 år, är gravid.

Alldeles för ung kan vi tycka, men icke helt ovanligt. Moderna tider och tidigare utforskning av både den egna kroppen och andras kan få oanade konsekvenser.

Men - då har man inte beaktat under som kan ske. Modern, i sammanhanget, svär på att flickebarnet icke träffat några pojkar under vistelsen i Egypten och har en alldeles egen teori hur det hela kunnat gå till.

Naturligtvis måste det funnits spermier i hotellets pool som befruktat flickan vid ett hastigt dopp. Modern stämmer hotellet för dotterns graviditet.

Undrens tid äro ännu icke förbi, som sagt!

Empirism

Det jag nu kommer att skriva kommer jag antagligen att få en jäkla massa skit för. Varsågoda – kasta ni bara.
Alla män kommer att le lite i mungipan och alla feminister kommer att ösa galla över trista fakta.

Under flera år har jag studerat trafiksituationen just på torsdagar och den är katastrofal just den veckodagen.
Enligt tradition så äts det ärtsoppa och pannkaka den dagen och det kan liknas vid trafiksituationen som infaller sig då. Gul, rätt trögflytande soppa som det bara blir pannkaka av.

Varför?

De hemmafruar som, visserligen gör fantastiskt arbete på hemmaplan, får just på torsdagar låna sina äkta hälfters alltför väl tilltagna motorfordon för att göra veckoinköpet. Att männen just på torsdagar kan lämna sin p-förlängare i hustruns vård förvånar en ju, och dessutom får antingen cykla eller promenera till arbetet – eller, ve och fasa - åka kommunalt!

Dessa överdimensionerade motorfordon skall alltså framföras av en hustru som icke har stor erfarenhet av denna farkost, mer än just på torsdagar och vid enstaka fredagsnätter då maken känner sig nödgad att bli hemskjutsad efter några whisky i goda vänners lag.
Erfarenheten för hustrun är alltså icke stor.
Men på torsdagar skall hon alltså slängas ut bland övriga hustruar som likaledes är ute på veckans inköpsrunda.

Det är nu det ställer till det lite. Alla icke körvana inköpare skall samsas i trafiken med alla dem som dagligen kör till och från arbetet, de som har till arbete att leverera varor av allehanda slag i staden.

Irritationen ökar i samma stund som köpcentren öppnar, framkomligheten minskar, yrkeschaufförerna irriteras över de saktfärdiga och de icke vana förarna blir naturligtvis nervösa över att det är så mycket trafik, det är trångt på parkeringarna och allt blir kaos.

Visserligen finns det inget vetenskapligt bevis för att kvinnor har bättre simultankapacitet än män, men när vi kvinnor gärna raljerar över ämnet så är det klockrent så att kvinnor kan göra fler saker samtidigt i jämförelse med män.
Därför är det väldigt, väldigt märkligt att kvinnor har så svårt att titta på trafiken och samtidigt gasa.

För att nu inte bli halshuggen, dränkt i gamla ägg och/eller totalt nedskriven kan jag bara skriva att det här är en empirisk undersökning.
Således kan det inte tas ifrån mig.
Vidare kan jag dessutom tycka att det är skrämmande att det fortfarande är så att kvinnor inte tillåts köra bil tillräckligt mycket så vi kan känna oss trygga och säkra i framförandet av motorfordonet.
I det avseendet måste kvinnor ta för sig mer och det finns inga belägg för att män skulle köra bättre än kvinnor.

Så – ordningen någorlunda återställd och feministerna behöver inte få sura uppstötningar och männen kan sluta le.

Slutsatsen av detta: övning ger färdighet!

Det är inne att komma ut

Att komma ut men vilja vara inne
(i den lilla sfären - omhuldad)

Vi är alla olika – tack och lov för det. Jag har valt att leva mitt liv som det passar mig och av egen fri vilja. Säkert finns det människor som har synpunkter på det men jag lever det som jag vill och av kärlek till min avkomma – att jag alltid försöker vara en hygglig medborgare och göra vad jag anser är rätt.

Så gör ju alla andra också – lever som de anser är rätt. Övriga kommentarer kring andras sätt att leva är överflödiga och oviktiga, såvida det inte skadar en själv eller andra.

Så långt borde alla och envar vara överens, men…

”Hej, jag heter Hulda och är heterosexuell.”

Varför skulle någon vilja veta vilken sexuell läggning jag har? OK, om det nu skulle vara en tjej som var intresserad av mig så kan min sexuella läggning vara av intresse, men annars? Nej. Oviktigt.

Jag är Hulda oavsett vilket fack i det sexuella spektra jag tillhör. Svårare än så är det ju egentligen inte. Så förstår jag också att alla är inte lika liberala i tankarna kring sexuella läggningar.
Låt var och en vara i den fråga – låt bli.

Jag hör sällan några uttalande eller något nedsättande om homosexuella och med det hoppas åtminstone jag att vi lärt oss att alla inte är lika och att var och en tar ansvar för sitt liv och får därmed tillhöra vilken hemvist som helst.
Om det är så – så har vi kommit långt – men då inträffar något helt vansinnigt – de homosexuella vill sticka ut och jag misstänker att de väljer att känna sig kränkta och utsatta hela tiden. De väljer verkligen att vilja vara annorlunda.
Då kan man ju verkligen undra om det inte är en modegrej att vara homosexuell.

Hur kan jag, som är så liberal, skriva så? Jo, för inte så längesedan läste jag att det kommit ett förslag att öppna en gynekologisk mottagning enbart för lesbiska. Min omedelbara fråga: varför då?
Jo, de lesbiska vill inte känna sig obekväma att komma in på en gynmottagning för alla. Nähä, och de som ser att kvinnan besöker Gynmottagning för lesbiska, stillar sin nyfikenhet

Nästa puckade förslag är att det borde finnas äldreboenden för homosexuella. Varför då? Jo, de som kom med förslaget vill inte hymla om sin sexuella läggning. Är det något som ska synas i det offentliga rummet eller är det så att de vill kopulera och/eller masturbera till lunch tillsammans med andra – som en riktigt stor familj?

Skärpning! Vi kommer aldrig någonsin att kunna leva sida vid sida i respektfullhet om inte alla idiotförslag slutar att drösa in.

Med dessa ord kan jag bara dra slutsatsen att de homosexuella fortfarande bär någon slags offerkofta och vägrar att lämna den eftersom det är den enda identitet man har.